Namngenerator för skolor och akademier

AvLinnea Krepper

Lästid 9 minuter

Metodik

Fakta kontrollerat

Du kan vara säker på att vi har faktagranskat vårt innehåll för att säkerställa att du har den mest tillförlitliga och uppdaterade informationen för dina affärsbeslut. Lär dig mer om vår faktakontrollprocess.

Behöver du ett namn på din skola eller akademi?

Enligt skollagen får enskilda fysiska eller juridiska personer starta och driva en fristående skola. Det finns inga formella krav på bakgrund, utbildning eller utbildningserfarenhet för att kunna göra detta, du måste dock vara myndig och ha så kallad rättskapacitet, vilket innebär att du inte har en förmyndare. Det vanligaste är att en juridisk person, alltså en organisation av något slag, driver en friskola. 

Friskolereformen har funnits sedan 1992 och betyder att skolan blir finansierad genom skattemedel. Om du eller din organisation har en egen idé kring förbättringar angående utformningen av barn och ungdomars utbildning idag, kan det kanske vara på tal att starta en egen friskola. Ta i så fall hjälp av vår namngenerator för skolor och akademier för att hitta ett passande namn.

20 namnförslag på din skola eller akademi

Så här använder du namngeneratorn för skolor och akademier

Vår kostnadsfria namngenerator för skolor och akademier är till för att genererar tusentals av idéer och förslag till dig som letar efter ett briljant namn på din skola eller akademi. Om du inte testat tjänsten tidigare är det hög tid att göra det nu.

För att generera ett namn gör du bara så här:

1. Fyll i den tomma sökrutan med ett eller flera nyckelord i din verksamhet. Se till att knappen för “Visa endast tillgängliga” är på.
2. Tryck sedan på “Sök”.

Nu har du fått en uppsjö av förslag och idéer på vad du skulle kunna döpa din skola eller akademi till. På denna sidan kan du välja vilken specifik industri du vill söka inom samt även via ett filter välja om du vill få upp förslag som innehåller ett eller två ord. Du kan också se till att du bara får upp namn som rimmar eller om ditt nyckelord ska stå före eller efter de föreslagna namnen. Aldrig har det varit enklare att bli inspirerad och få hjälp med att generera helt unika namn helt gratis. 

Saker att tänka på när man startar en friskola

Ja, nu är ju processen att starta en friskola lite mer komplicerad än att välja dess namn via vår namngenerator för skolor och akademier. Den person eller organisation som vill starta en skola bör ha en verksamhetsidé för skolan. Denna idé ska svara på dessa frågor:

• Varför ska föräldrar och elever välja just min/vår skola?
• Ska skolan ha en speciell inriktning eller profil?
• Vilket typ av elevunderlag kan jag/vi räkna med?
• Vilka typer av anställda ska finnas på skolan?
• Hur ska skolan finansieras? 

För att lyckas få ett godkännande av Skolinspektionen, som kommer att leda den eventuella skolhuvudmannen, finns självfallet vissa särskilda ramar för verksamhetsidén. Den eventuella skolan måste följa alla bestämmelser som finns i skolförfattningarna, det vill säga de nationella krav och mål som finns i skollagen, skolformsförordningarna, läroplaner och alla andra bestämmelser som gäller på skolans område. Ett krav för att skolan ska bli kunna bli godkänd är också att den ska vara öppen för alla som söker.

Förutsättningar för att kunna starta en skola

Skolinspektionen är de som du måste ansöka hos om du nu vill starta en skola. På deras hemsida hittar du blanketter för respektive skolform samt de krav som behöver uppfyllas. Här kommer en mängd punkter vilka är viktiga att tänka på innan du påbörjar processen att ansöka om att få starta en skola.

Din kompetens

Som tidigare nämnt finns det inga formella krav vad gäller utbildning på den som vill starta en skola. Dock ska man vara medveten om att en friskola är ett företag som måste skötas vad gäller arbetsgivaransvar, arbetsmiljöansvar, ekonomi och inte minst att se till att den pedagogiska verksamheten håller en hög kvalitet. Därför är det ju oerhört viktigt att du innehar rätt kompetens för att kunna driva företaget på rätt sätt.

Skolpeng

Finansiering och budget är ju en av de största byggstenarna i alla företag. Därför är en av de första sakerna du bör göra om du vill starta en skola att kontakta kommunen för att kontrollera vilka ekonomiska villkor som finns. Den så kallade skolpengen, som är ett grundbelopp för varje elev vilken täcker undervisning, elevhälsa och måltider, kan variera från kommun till kommun beroende på hur mycket som satsas på skolverksamhet. 

Elevunderlag

I din kontakt med kommunen där du vill starta en skola bör du också ta reda på hur många skolor som finns i kommunen, om de har någon speciell inriktning och om det finns flera friskolor. När du fyller i din ansökan senare måste du bland annat lämna någon form av underlag för att elever kommer att söka sig till din skola så att du kan påvisa att det finns en långsiktig stabilitet för verksamheten. Du måste alltså på något sätt styrka att skolan kan få tillräckligt med elever så att den kommer gå runt ekonomiskt, detta kan exempelvis påvisas genom att göra en enkätundersökning eller dylikt. Att göra en sådan undersökning tar tid så räkna med att du inte kommer att kunna ansöka om att starta din skola så fort du kommer på idén. 

Lokaler

Att fixa rätt lokaler är ingen liten sak om du vill kunna starta en skola. I din ansökan till kommunen måste du också kunna visa att tillgång till lokaler kommer finnas, du behöver inte ha ett påskrivet hyresavtal ännu men processen bör vara igång. Lokalerna ska även vara anpassade utefter ämnena som ska undervisas där, om detta inte är ett alternativ går det i vissa fall att få hyra in sig i antingen någon av kommunens lokaler eller hos en annan friskola. Detta gäller oftast ämnen såsom idrott, slöjd etc. 

Organisationsform

I detta steg bör du vara på det klara med vilken typ av organisationsform du vill ska driva din skola. Du kan som enskild person driva en friskola men det vanligaste är att det är en juridisk person bakom, alltså ett företag, och då oftast en ideell förening, ekonomisk förening och aktiebolag men även ibland stiftelser eller handelsbolag. Här måste du utgå ifrån vilken typ av organisationsform som passar dig bäst. Om du känner dig osäker kan du alltid rådfråga en revisor som kan ge dig tips på vad som blir bäst grundat på de förutsättningar som finns. Detta är ett beslut som måste tänkas igenom ordentligt då en organisationsform inte är lätt att ändra när processen väl är igång. Mer information kring detta kan du hitta hos skolinspektionen.se.

Ansökan 

Nu är du förhoppningsvis redo att lämna din ansökan hos Skolinspektionen om att få starta din friskola. Kanske har du även lyckats bestämma dig för ett namn med hjälp av vår namngenerator för skolor och akademier. Ansökan måste vara inlämnad senast den sista Januari året innan man vill starta sin verksamhet, handläggningstiden är alltså ganska lång vilket du måste räkna med. Oftast kommer beslutet om ansökan blivit godkänd eller inte kring den sista Oktober under samma år. Om din ansökan blivit beviljad får du också här planeringsförutsättningar inför själva skolstarten, såsom marknadsföring av skolan, anställande av personal och anskaffning av lokaler och inventarier. Tillståndet att starta utbildningen gäller då nästa läsår, det vill säga höstterminen, annars måste du ange i ansökan ifall du önskar starta på vårterminen istället. 

Skollagen

Reglerna är desamma så långt det är möjligt vad gäller kommunala skolor och friskolor. Friskolor är en del av skolväsendet och ska därför följa läroplanerna och kursplanerna samt sätta betyg enligt betygssystemet. De ska också genomföra de nationella proven i vissa årskurser och ämnen.

Lärare

Reglerna angående lärarnas kompetens och att de ska inneha lärarlegitimation gäller även för friskolor. De måste ha behörighet att undervisa inom en viss skolform, i de aktuella årskurserna och ämnena. Varje lärare ska också vara anställd av de som driver skolan, den så kallade huvudmannen, och får alltså inte vara inhyrda, med rum för vissa specifika undantag. 

Skolinspektionens ansvar

Friskolor är Skolinspektionens tillsynsansvar där regelbundna kontroller görs för att se till att skolorna upprätthåller de lagar och bestämmelser som ska följas. Om brister skulle uppdagas får den aktuella friskolan chansen att rätta till dessa utifrån Skolinspektionens beslut om åtgärder. Om dessa åtgärder inte vidtas eller om skolans brister är väldigt allvarliga kan dess godkännande faktiskt återkallas och de förlorar rätten till bidrag från kommunen. Skolinspektionen gör alltid en kontroll redan under skolans första år så att eventuella problem kan rättas till så snart som möjligt. 

Även kommunen där skolan finns har rätt till insyn i dess verksamhet. Dock kan inte kommunen ställa krav om ändringar och dylikt eller kräva att skolan ska medverka i kommunala utvärderingar och uppföljningar. Då en friskola inte är någon myndighet gäller inte offentlighetsprincipen eller sekretesslagen, men för friskolor gäller istället en annan typ av bestämmelse om tystnadsplikt. 

Ekonomin

En friskolas ekonomi utgörs till största delen av skolpengen som fås av skolans kommun. Summan av skolpengen bestäms utifrån kommunens budget och ska delas lika oberoende om en elev går på en kommunal eller fristående skola. Denna skolpeng består av två delar: ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet fås när en elev behöver extra stöd eller liknande. 

Enligt skollagen ska all undervisning vara avgiftsfri, man får heller inte kräva någon ansöknings- eller anmälningsavgift. Enda anledningen där en låg avgift är beviljad kan vara vid exempelvis en klassresa eller dylikt. På gymnasiet kan dock elever behöva införskaffa egna hjälpmedel med mera. En intäkt som skolan dock får ta emot är eventuella gåvor och bidrag, men dessa måste vara frivilliga och verksamheten får inte göra sig beroende av dessa. 

Friskolor i Sverige 

Sedan friskolereformen uppkom 1992 har antalet fristående skolor i Sverige ökat avsevärt. Idag finns 828 stycken inom grundskolan samt 460 inom gymnasieskolan utspridda över landet. Det råder dock lite delade meningar om huruvida fristående skolor är bättre eller sämre än kommunala. Nedan kommer ett par punkter med vilka för- och nackdelar som finns med friskolereformen.

Fördelar

• Kommuners ekonomi gynnas då skolkostnaden per elev är lägre.
• Bättre skolresultat på grund av ökad konkurrens.
• Kan innebära en högre undervisningskvalitet i och med lägre kostnader och smarta besparingar.
• Ett större antal elever med särskilda behov får hjälp.
• Läromedlen har överlag en högre kvalitet på grundskolorna.
• Bättre skol- och studiemiljö.
• Mer engagerade lärare.

Nackdelar

• Högre risk för betygsinflation då betygssättningen kan skilja mellan olika skolor.
• Har påverkat segregationen negativt.
• Skillnaderna mellan skolorna har ökat.
• Minskad likvärdighet i hur eleverna betygsätts.
• Alla lärare innehar inte lärarlegitimation.
• Har inte alltid ett bibliotek.
• Läromedlen har överlag en sämre kvalitet på gymnasieskolorna.